Ja, äntligen ett nytt inlägg på bloggen!
Har varit helt blogg-frånvänd ett tag nu, men  när jag sitter här med influensa så är det inte så mycket mer man orkar med. Ut med hunden måste jag ju gå naturligtvis men därefter sitter jag mest i soffan och vilar mig, det är ju tråkigt som attan att vara hängig och halvdan, bättre att vara helt knockad eller att vara frisk naturligtvis, men det här mellanläget är mest påfrestande.
Jag ville visa nu hur Lövet blev till slut, men inte ens fotograferandet blev lyckat idag så ni får hålla till godo med dessa bilder:
Mitt löv gjorde jag med tanken på livet och alla dess aspekter, även tanken på hur livet och årstiderna följs åt.
Jag skulle ju till exempel inte överleva utan att få vistas i skog och mark och heller inte utan att få utlopp för min kreativitet, Det är som två lungor för mig. Och det är det som håller hjärtat igång.
Jag älskar att följa naturens alla skiftningar och jag tycker det är spännande hur vi påverkas av dem, för det gör vi ju även om vi inte alltid kopplar ihop dessa saker. Jag kan bli galet lycklig av att gå i skogen en riktigt frostig vinterdag när solen belyser iskristaller som svävar i luften, man hör helt nya ljud, nästan så att det klingar lite svagt, det är som att gå in i en saga. Likadant en höstmorgon då det är disigt men solen precis tränger fram och man ser som slöjor mellan träden och man anar färgerna som snart kommer att spraka fram när morgondiset har skingrats, det är sådana trolska stunder då fantasin och kreativiteten fylls på. Helst skulle man vilja sitta där på en stubbe och skriva ner och fotografera men sådana grejor har man ju aldrig med sig ut.
Jag blir alltid lika lyckligt överrumplad och jag lever på upplevelsen en tid framöver. Det ger energi.
Sedan finns ju de dagar när gråskalan tar över men så måste det väl vara för att vi ska lära oss att uppskatta det som får oss att må bra, kanske även att lära oss att själva söka upp det som gör livet mer positivt, för vi kan ju faktiskt påverka det mesta, bara inte vädret som kan vara jäkligt grått och tråkigt mellan varven. men det finns små silverblänk i det grå med, bara man öppnar upp för det.

Ja det här lövet har verkligen fört med sig många tankar under tillverkningen, trodde aldrig jag skulle bli klar faktiskt. Men nu har det åkt iväg till Nyköping tillsammans med andra löv från Malmköping. Nu ser jag fram emot den stora utställningen i sommar.
Hoppas att ni åker till Liljevalchs i sommar och tittar på alla dessa 2000 löv som tillverkats runt om i landet.

PST... det står 2009 på bilderna, så mycket före min tid är jag... hahahaha nej jag råkade fibbla till det med kameran så det där ska åtgärdas nu, har inte sett det tidigare.