Rykande färskt

Emedans ullen rullar i filtmaskinen så passade jag på att baka lite lantbröd.

Tre rykande, väldoftande limpor blev det, en följde med sonens kompis hem,

så nu ligger här två. Jag har väntat länge nu på att skära mig en skiva, breda på 

Bregott som smälter lite och bara njuta av krispiga kanter, mjukt inuti och lagom 

salt smör, MMMMarabou.

Min ständiga sekreterare.

Här är en bild på den ständige sekreteraren hos Makalöst Filtmakeri
Vi har precis varit ute på en riktigt lång promenad i snöyra så han var verkligen trött efter det äventyret.
Det mysigaste sällskap man kan ha. Vi gör allt till-
sammans om dagarna. I bland  när han blir lite uppspelt
springer han in bland alla ullprylar och hämtar något som han vet att han inte får ha bara för att busa lite. Då är han väldigt försiktig med hur han bär det han har hämtat.
Vi går långa promenader tillsammans och då vill han 
gärna att jag kastar pinnar åt honom emellanåt, men 
om vi har tur så träffar vi kanske på Molle som alltid
är leksugen, eller någon av de söta tjejerna Wilma eller Ärtan tex..
Edison , som sekreteraren heter, är ganska
tydlig med vad han vill, han talar om när han tycker det är dags för middag om inte vi har koll på tiden. Om han råkat tappa en leksak någonstans där han inte kommer åt 
att hämta den så talar han om det för oss, om vattenbunken 
är tom likaså.
Jag är så glad för min ständige sekreterare  som ger mig
många tillfällen till skratt och  sköna promenader. 

kreativ förstoppning

I bland blir det ebb i min kreativa ådra och då lägger jag tovandet åt sidan en stund och tar mig för med annat.
I bland stickar jag lit, eller tecknar något som suttit å lurat i huvudet ett tag. Men något som jag tycker är avkopplande det är att baka.
Jag bakar matbröd eller bullar eller småkakor eller en tårta...
Det är härligt när man är färdig och luften är full av ljuvliga dofter och man får bjuda och smaka.

Vad gör ni när fantasin eller skaparlusten inte riktigt vill rinna till?